Bebisen och vi

Välkommen! Här kommer jag lägga upp alla inlägg som jag tidigare publicerat på Instagramsidan @bebisen_och_vi. Texterna handlar om sådant som kan vara relevant och intressant för blivande och nyblivna föräldrar samt för de som möter dessa i sitt arbete. Utgångspunkten är ett nära och lyhört föräldraskap där barnets behov och bästa står i fokus. Jag som skriver heter Josefine Janke och är BVC sköterska, doula och förälder till fyra egna barn. För att hitta de inlägg du är intresserad av använder du lättast sidans sökfunktion. Kommentera gärna inläggen och vill du nå mig gör du det på josefine.janke@gmail.com

  • Första dygnet med nyfödd bebis

    Efter födseln och födelseskriket är det vanligt att den nyfödda bebisen ligger och återhämtar sig en liten stund hud mot hud på mammans mage, för att en stund senare bli mer aktiv. De första timmarna efter födseln har bebisen höga nivåer av stresshormonet adrenalin i kroppen, vilket möjliggör för det nyfödda barnet att ha en…

  • Nyfödda bebisar ska inte vara allt för nöjda och lugna

    Inte alltför sällan är nyfödda bebisar lite väl trötta och kan sova många timmar i sträck under de första dagarna. Risken är att bebisen är för trött för att tydligt orka signalera att hen vill amma. Det kan då bli en negativ spiral där den uteblivna amningen gör bebisen än tröttare och än mindre benägen…

  • Mjölkstas

    Några dagar efter födseln blir brösten ofta svullna, hårda och ömma. Brösten kan även kännas varma och bli lite rodnade. Det är helt normalt och väldigt vanligt! Det kallas mjölkstas och beror på hög aktivitet i bröstvävnaden som jobbar för fullt med att få igång mjölkproduktionen. Den höga aktiviteten i bröstvävnaden ger en lokal inflammation…

  • Plötslig spädbarnsdöd

    Plötslig spädbarnsdöd, sudden infant death syndrom (SIDS), är någonting som många föräldrar bär på en stor oro för. Det är förstås förståligt eftersom att förlora sitt barn är det värsta man kan tänka sig. Samtidigt är få föräldrar pålästa om plötslig spädbarnsdöd och min upplevelse är att många blir lugnade av information om ämnet. SIDS…

  • Kort tungband

    Ibland får bebisen inte till ett bra tag om bröstet oavsett hur mycket man kämpar och hur många olika amningspositioner man provar. Det kan bero på att bebisen har kort läpp- och/eller tungband. Ungefär 10% av alla barn som föds har kort tungband och av dom har hälften även kort läppband. Det är dock långt…

  • Hur länge är det lagom att amma?

    Hur länge man vill amma bestämmer man själv utifrån vad som passar en själv och barnet, och det finns ingen ”lagom” amningslängd. Amningen kan fortsätta vara värdefull för förälder och barn långt efter det att barnet inte längre behöver mjölken utifrån näringsinnehållet. Men mjölken slutar inte att innehålla varken näringsämnen eller andra nyttigheter, och det…

  • Utrymme att möta barnets behov

    Den lilla bebisen styrs av instinkter och behov som föräldrarna varken styr eller har kontroll över. Bebisen kommer att vakna, skrika och vilja amma i mataffären och på bussen. Och bebisen kommer att bajsa ner sina kläder just när man är på väg ut genom dörren och har en tid att passa. Att få en…

  • Matintroduktion

    När bebisen blir ungefär 6 månader är det lagom att börja introducera fast föda – alltså annat mat än bröstmjölk eller ersättning. Det är vanligt att föräldrar upplever en viss stress kring detta och därför börjar ge lite mat tidigare än så, för att bebisen ska hinna vänja sig och vara redo att börja äta…

  • Matintroduktion och risken för födoämnesallergi och glutenintolerans

    När bebisen börjar introduceras för vanligt mat, möter hen nya proteiner i kosten som immunförsvaret måste vänja sig vid och utveckla tolerans mot. Tidigare var rekommendationen att barn med allergisk ärftlighet skulle vänta med introduktionen av ”allergena” livsmedel så som fisk, ägg, mjölk och jordnötter till efter 1 års ålder. Forskning har dock inte kunnat…

  • Amningsrekommendationer

    Vad ligger till grund för de svenska amningsrekommendationerna om helamning i sex månader och delamning i ett år eller längre? Sedan år 2003 ställer sig Sverige bakom WHOs rekommendation om helamning i sex månader. Det är ett gemensamt ställningstagande av Livsmedelsverket och Expertgruppen i pediatrisk nutrition i samråd med Socialstyrelsen och Socialdepartementet. Man bedömer att…