Hur barnet suger skiljer sig åt vid amning och flaskmatning. Vid amning sker ett komplext samspel mellan sugning, sväljning och andning där barnet skapar ett vakuum och undertryck i munnen. Undertrycket varierar med tungans position och behövs för att mjölken ska lämna bröstet. Om barnet har begränsad rörlighet i tungan, till exempel vid kort tungband, kan det vara svårt att skapa tillräckligt undertryck, vilket kan försvåra mjölkutdrivningen. Vid flaskmatning bildas inte samma undertryck i barnets mun. I stället pressas mjölken ut genom flaskan genom att barnet trycker ihop nappen. Samma sak sker vid sugande på tröstnapp.
Sugtekniken vid en välfungerande amning kan bidra till en gynnsam utveckling av barnets gom och käke. Under amning använder barnet fler muskler än vid flaskmatning. Läppar, tunga, kinder och käkar arbetar rytmiskt och koordinerat. Barnet pressar bröstvävnaden upp mot gommen med hjälp av tungan. Detta främjar utvecklingen av en bredare gom vilket kan ge större plats för framtida tänder och innebära mindre risk för bettfel.
Utvecklingen av gom och käke påverkar även luftvägarna. En gynnsam utveckling skapar större utrymme i näshålan och minskar risken för munandning. Under amningen tränar barnet dessutom på att andas genom näsan, vilket stärker denna funktion.
Vid amning behöver barnet koordinera sugning, sväljning och andning. Detta är inte viljestyrt, utan styrs centralt av hjärnan. Efter några sugtag samlas mjölk i munnen, barnet sväljer, andningen pausas kortvarigt och luftvägen skyddas. När systemet fungerar väl och barnet själv reglerar sugandet och mjölkflödet blir andningspauserna mycket korta. Vid flaskmatning, där mjölken ofta flödar utan samma aktiva sugande, kan denna koordination bli svårare och andningspauserna längre.
Fördelarna med amning när det kommer till utvecklingen av gom, käke och andningsvägar är större ju längre amningen pågår.
Som vanligt är inte syftet med intressant fakta om amning att övertyga eller tvinga någon till amning. Lika lite att få någon att känna dåligt samvete över att inte ha ammat.
Referenser:
Guzmán Sánchez PA, Arciniegas Morera MM, Cárdenas Jaramillo L, Larrahondo Gómez M, Lambis Cano CP, Meneses-Urrea LA. Oral suction capacity in breastfeeding vs. bottle feeding. A systematic review. Front Pediatr. 2025 Nov 7;13:1646225.
Savian CM, Bolsson GB, Botton G, Antoniazzi RP, de Oliveira Rocha R, Zanatta FB, Santos BZ. Do breastfed children have a lower chance of developing mouth breathing? A systematic review and meta-analysis. Clin Oral Investig. 2021 Apr;25(4):1641-1654.
Cudziło D, Pałczyńska D, Bednarczyk M. Infant and baby feeding and the development of the maxillofacial complex based on own observations and the literature. Dev Period Med. 2018;22(3):255-259.
Lämna ett svar