När bebisen blir ungefär 6 månader är det lagom att börja introducera vanlig mat. Att lära sig äta är en långsam process och under introduktionsperioden fortsätter bröstmjölk eller modersmjölksersättning att vara den viktigaste näringskällan.
Det är vanligt att introduktionen av mat sker lite snabbare för bebisar som får ersättning. Barnet kommer snabbt upp i hela portioner med mat, gröt och välling samtidigt som ersättningen fasas ut och försvinner. Det är inte ovanligt att barnet då reagerar med magont eller förstoppning.
Introduktionen av vanlig mat bör ske långsamt och med små mängder även för barn som får ersättning. Det gäller också gröt och välling där det är lätt att komma upp i stora portioner. Om barnet fortsätter att vara hungrigt kan det vara bättre att fylla på med ersättning än att öka mängden mat för fort.
Det är bra om ersättningen fortsätter att vara en del av kosten under hela det första året. Vid tiden för matintroduktion (ungefär 6 månaders ålder) ges ersättning fritt över dygnet. För lite äldre barn (ungefär 8-10 månader beroende på hur det går med matintroduktionen) ges ersättning t ex till frukost, mellanmål, som efterrätt och till kvällsmål.
Något som krånglar till det är märkningen av modersmjölksersättning. Från 6 månaders ålder finns något som kallas ”tillskottsnäring”. Skillnaden mellan de båda är egentligen inte så stor. Tillskottsnäringen får innehålla lite högre halter protein, kalcium, järn och vitamin D. Det går utmärkt att fortsätta ge modersmjölksersättning även till bebisar över 6 månader. (Däremot är det inte lämpligt att ge barn under 6 månader tillskottsnäring då den högre proteinhalten kan bli skadlig för små bebisar).
Ersättning kan inte bytas ut mot välling. Välling innehåller spannmål och är snarare en variant av gröt. Eftersom vällingen är väldigt mättande finns risken att barnet tappar intresset för vanlig mat. Sammanlagt bör välling- och grötmålen inte bli fler än tre per dag.
Lämna ett svar