Under graviditeten sker en mängd med kroppsliga anpassningar hos den gravida. En del av detta som många kanske inte vet om är att hjärnan förändras. Flera delar av hjärnan förändras i både struktur och aktivitet i syfte att förbereda kvinnan inför det kommande föräldraskapet. Under graviditeten läggs en grund som ger föräldern förutsättningar att ta hand om det nyfödda barnet. Förändringarna fortsätter sedan efter födseln och påverkas av relationen med barnet. Att ta hand om barnet, hålla det nära och trösta och bära är det som driver de fortsatta föräldraförändringarna i hjärnan.
De områden i hjärnan som påverkar mest är strukturer med betydelse för relationer och omsorgsbeteende. Också områden som har med hur vi uppfattar intryck så som andras känslouttryck, ansikten, lukter och ljud förändras. Generellt uppfattar den gravida och nyblivna föräldern intrycken starkare. Syftet med det är att upptäcka potentiella faror och därmed skydda barnet.
Ett annat område i hjärnan som förändras av graviditet och föräldraskap är hjärnans belöningscentrum, där närheten och omsorgen om barnet upplevs belönande. Intressen som man haft tidigare i livet kan plötsligt kännas mindre viktiga och lockande.
Bakgrunden och anledningen till alla dessa förändringar är att människobebisar är oerhört omsorgskrävande. De är beroende av total omsorg från föräldern under en relativt lång period. Att hjärnan förändras på det här sättet är naturens sätt att motivera föräldern till det krävande arbetet.
Hela systemet är självförstärkande där mer tid med barnet leder till starkare känsla av att vilja vara med barnet och ta hand om det. Föräldraförmågan byggs upp i den nära omsorgen om barnet. Man har inte färdigutvecklade föräldraförmågor samma sekund som barnet föds, utan detta är något som kommer allt eftersom – när man är med sitt barn, gosar med det, luktar på det, har det i famnen, bär det, ger det mat, tröstar det när det är ledset osv.
Här blir det relevant att fundera över vad idén om tidigt påtvingad självständighet och den separation från föräldern det innebär har för möjlig påverkan på utvecklingen av föräldrahjärnan.
Lämna ett svar