Det är vanligt att nyblivna föräldrar uttrycker att dom önskar att dom redan under graviditeten förberett sig mer inför den första tiden med nya bebisen. Samtidigt är det inte helt enkelt, då tiden efter förlossningen för dom allra flesta blivande föräldrarna känns ganska abstrakt och svår att föreställa sig. Själva förlossningen upplevs som mållinjen för graviditeten – att äntligen få träffa den lilla bebisen som man väntat på. Men i själva verket är målet med graviditeten kanske snarare föräldraskapet som följer födseln.
För många innebär förberedelser inför bebisens ankomst att välja barnvagn, bädda spjälsängen, tvätta minikläder och kanske laga matlådor att frysa in. Och just dom praktiska förberedelserna kan vara betydelsefulla i att göra det kommande föräldraskapet mer verkligt. Men samtidigt finns där mer grundläggande delar som ofta glöms bort.
En grundläggande aspekt av föräldraskapet som blivande föräldrar ofta glömmer att prata om är synen på barn och föräldraskap. Vilken sorts förälder vill man vara? Och har man samma syn på barn-föräldrarelationen som medföräldern?
Någonting annat som kan vara bra att prata igenom är hur man tänker sig den allra första tiden med bebisen – hur man vill definiera sin egen bebisbubbla. Vilken möjlighet till stöd (praktiskt och emotionellt) finns i omgivningen? Vad tänker man att den första tiden med bebisen ska innehålla?
Det kan också vara bra att läsa om den fjärde trimestern och vilka förväntningar man kan ha på den nyfödda bebisen och sig själv som ny förälder. Hur kan amningsuppstarten se ut? Hur kan man förvänta sig att må kroppsligt och känslomässigt efter förlossningen? Och hur kan man skapa goda förutsättningar för återhämtning och en fin första tid med bebisen?
Lämna ett svar