Kategori: Matintroduktion
-
Matintroduktion
När bebisen blir ungefär 6 månader är det lagom att börja introducera fast föda – alltså annat mat än bröstmjölk eller ersättning. Det är vanligt att föräldrar upplever en viss stress kring detta och därför börjar ge lite mat tidigare än så, för att bebisen ska hinna vänja sig och vara redo att börja äta…
-
Matintroduktion och risken för födoämnesallergi och glutenintolerans
När bebisen börjar introduceras för vanligt mat, möter hen nya proteiner i kosten som immunförsvaret måste vänja sig vid och utveckla tolerans mot. Tidigare var rekommendationen att barn med allergisk ärftlighet skulle vänta med introduktionen av ”allergena” livsmedel så som fisk, ägg, mjölk och jordnötter till efter 1 års ålder. Forskning har dock inte kunnat…
-
Modersmjölksersättning efter matintroduktionen
När bebisen blir ungefär 6 månader är det lagom att börja introducera vanlig mat. Att lära sig äta är en långsam process och under introduktionsperioden fortsätter bröstmjölk eller modersmjölksersättning att vara den viktigaste näringskällan. Det är vanligt att introduktionen av mat sker lite snabbare för bebisar som får ersättning. Barnet kommer snabbt upp i hela…
-
Matintroduktion
Jag får många frågor som rör matintroduktion och ofta handlar det om när det är lagom tidpunkt att börja. Vissa föräldrar är övertygade om att helamning till 6 månader är viktigt, andra vill låta bebisen smaka på mat redan vid 3-4 månaders ålder. Ofta är åsikterna starka och polariserade, och personliga erfarenheter lyfts fram som…
-
Matintroduktion och rädsla att sätta i halsen
Det är vanligt att föräldrar känner en oro för att barn som introduceras för fast föda ska sätta i halsen. En viss oro är så klart sund och får oss att tänka efter och inte servera mat med helt olämplig konsistens eller storlek. Men ofta är rädslan ett snäpp värre och leder till att föräldrar…
-
När är det dags att börja ge bebisen vanlig mat?
Sedan snart 20 år tillbaka är Livsmedelsverkets och WHOs rekommendation att bröstmjölk eller modersmjölksersättning (tillsammans med D-vitamin) räcker som enda näringskälla under barnets första 6 månader. För 10 år sedan gjorde Livsmedelsverket ett tillägg till rekommendationen som handlade om pyttesmå smakprover. Tyvärr misstolkas ofta tillägget om pyttesmå smakprover och det är inte ovanligt att läsa…
-
När matintroduktionen går lite trögt
En del barn älskar mat redan från de första små smakproverna. Gapar stort, viftar med händerna och visar att de vill ha mer. Och har inte alls något emot att bli matade med sked. Andra barn är betydligt mer skeptiska när det är dags att börja med annan mat än bröstmjölk eller ersättning. Hur kan…
-
Lyhörd matning
Det är vanligt att barn i perioder är selektiva i vad de kan tänka sig att äta. Särskilt vanligt är detta hos barn i 2-3 års åldern, någonting som brukar kallas neofobi – alltså rädsla för att äta ny och okänd mat. Man tänker att det hänger ihop med att barn i den här åldern…
-
Små barns järnbehov
Järnbrist är den vanligaste näringsbristen hos små barn. Järn behövs för en normal neurologisk utveckling. Vad kan man tänka på för att minska risken för järnbrist? Under graviditeten fyller det växande barnet på sina järnförråd från mamman. Den gravidas järnintag och egna järnstatus är därför av stor betydelse. Den gravidas värden kollas därför regelbundet hos…
-
D-vitamin och bebisar
Bröstmjölk innehåller all den näring barnet behöver det första halvåret med undantag för vitamin D. Den genomsnittliga mängden D-vitamin i bröstmjölk är mycket låg (ca 20% av barnets behov). Hur kan det komma sig? Framförallt finns två bakomliggande orsaker. Idag avråds små barn från att vistas i direkt solljus. D-vitamin bildas i huden när vi…