Amningskaries?

När man pratar om amning och tänder är det oftast den ökade risken för karies man diskuterar. Inte lika ofta nämns den forskning som finns kring hur bröstmjölk istället har potential att skydda mot karies.

Förenklat orsakas karies av att vissa sorters bakterier fäster på tändernas ytor och sedan bryter ner kolhydrater till syror som förstör tandytan.

Bröstmjölken kan genom sitt innehåll påverka både bakteriefloran i munnen, pH värdet och vilka sorters bakterier som kan fästa på tänderna.

I bröstmjölk finns speciella proteiner som gynnar inbindningen av snälla bakterier vilket innebär att de kariesorsakande bakterierna får svårare att fästa på tänderna.

Bröstmjölken innehåller en snäll sorts bakterier som kallas laktobaciller som kan förhindra tillväxten och infästningen av kariesorsakande bakterier.

Utöver dessa laktobaciller innehåller bröstmjölken bioaktiva komponenter som tex makrofager och immunoglobuliner som hjälper kroppen att stå emot angrepp av bakterier.

De kariesorsakande bakterierna är också beroende av tillgång på lättillgängliga kolhydrater. Bröstmjölken innehåller mängder med kolhydrater men dessa består till största del av laktos och oligosackarider som är mer svårtillgängliga för bakterierna.

Oligosackariderna bidrar till en bra bakterieflora i munnen då snälla bakterier använder dem som näring.

När laktos bryts ner sjunker inte pH värdet i munnen lika mycket som av andra sockerarter vilket ger mindre syraangrepp.

Så vad visar den forskning som finns om amning och karies?

För barn upp till 12 månaders ålder kan man med ganska god säkerhet säga att amning inte ger en ökad risk för karies utan tvärtom tycks kunna fungera skyddande.

För amning efter det visar forskningen lite olika. Det finns studier som visar på en ökad förekomst av karies om amning fortsätter efter 12 månaders ålder, men det finns också forskning som inte kommer fram till ett sådant samband varken vid 12, 18, 24 eller 36 månaders ålder.

Att resultaten varierar på det här sättet tyder på ett komplext förhållande mellan amning och utvecklingen av karies som vi inte fullt ut känner till och där man inte med säkerhet kan säga att bröstmjölken i sig är problemet.

Källor:

Sæthre, H. B., Wang, N. J., & Wigen, T. I. Prolonged breastfeeding and dental caries in preschool children. Acta Odontologica Scandinavica, 2023;81(7), 549–554.

Panchanadikar NT, S A, Muthu MS, et al. Breastfeeding and its association with early childhood caries – an umbrella review. J Clin Pediatr Dent. 2022;46(2):75–85.

Devenish G, Mukhtar A, Begley A, et al. Early childhood feeding practices and dental caries among Australian preschoolers. Am J Clin Nutr. 2020;111(4):821–828.

Hartwig AD, Romano AR, Azevedo MS. Prolonged breastfeeding and dental caries in children in the third year of life. J Clin Pediatr Dent. 2019;43(2):91–96.

Chiao C, Kaye E, Scott T, et al. Breastfeeding and early childhood caries: findings from the national health and nutrition examination survey, 2011 to 2018. Pediatr Dent. 2021;43(4):276–281.

Peres KG, Nascimento GG, Peres MA, et al. Impact of prolonged breastfeeding on dental caries: a population-based birth cohort study. Pediatrics. 2017;140(1):e20162943.

Nirunsittirat A, Pitiphat W, McKinney CM, et al. Breastfeeding duration and childhood caries: a cohort study. Caries Res. 2016;50(5):498–507.

Moynihan P, Tanner LM, Holmes RD, et al. Systematic review of evidence pertaining to factors that modify risk of early childhood caries. JDR Clin Trans Res. 2019;4(3):202–216.