Ibland får bebisen inte till ett bra tag om bröstet oavsett hur mycket man kämpar och hur många olika amningspositioner man provar. Det kan bero på att bebisen har kort läpp- och/eller tungband.
Ungefär 10% av alla barn som föds har kort tungband och av dom har hälften även kort läppband. Det är dock långt ifrån alla med kort läpp- och tungband som får problem med amningen.
Ibland kan man tydligt se att bebisens tungband fäster långt fram under tungan, men det viktiga för amningen är tungans funktion, inte utseende. Tungan måste kunna arbeta fram mjölken genom att pressa bröstvårtan upp mot gommen. Relativt ofta när tungans rörlighet är begränsad beror det på att tungbandet är kort och stramt längre bak under tungan.
För att få ett bra tag och skapa vakuum vid amningen behöver bebisen också kunna vika ut sina läppar. Om läppbandet under överläppen är kort kan detta ställa till problem.
Vanliga symtom på kort läpp- och/eller tungband är:
Bebisen har svårt att få ett bra tag om bröstet och svårt att få till ett vakuum.
Mjölk kan läcka i mungipan och ibland kan man höra ett klickande ljud vid amningen.
Mycket sugblåsor på läpparna.
Bebisen måste kämpa vid amningen, blir frustrerad och släpper taget om bröstet ofta.
Bebisen somnar innan hen ammat klart och måste därför amma mycket ofta.
Ibland ses dålig viktuppgång hos barnet.
För mamman kan amningen vara smärtsam, bröstvårtorna kan vara sneda efter amning och hon kan få besvär med sår och mjölkstockning.
Trots täta amningstillfällen kan det vara svårare att få en tillräcklig mjölkproduktion.
Om amningen krånglar eller om du misstänker att din bebis har kort tung- eller läppband, prata med ditt bvc eller amningsmottagningen där du bor.
Hur åtgärdas kort tungband?
Hos en del bebisar uppmärksammas kort tungband redan på BB. Det handlar då oftast om fall där det tunna slemhinnevecket fäster långt fram under tungan, nära tandraden. Läkaren på BB kan då klippa av det tunna tungbandet och på så vis frigöra tungan som får bättre rörlighet. Detta är ett litet och snabbt ingrepp som inte brukar innebära alltför mycket obehag för den nyfödda bebisen.
Ganska ofta uppmärksammas dock inte det korta tungbandet förrän efter några veckor eller månader. Föräldrarna har då kämpat på med amningen men aldrig riktigt fått till det. I dessa fall handlar det oftare om att tungbandet är för stramt längre bak i munbotten. Det behöver då inte synas någon tydlig tunn sträng under tungan. Tungan fäster liksom för snävt mot munbotten och får därför inte full rörlighet. Detta kallas ibland för bakre tungbandet – men det finns alltså inte två olika tungband utan rör sig om vart under tungan som problemet sitter.
Om bakre delen av tungbandet är kort används ett så kallat diamantklipp för att frigöra tungan och öka rörligheten. Diamantklippet klipps med en liten specialformad sax och det är ett snabbt ingrepp där bebisen får vara vaken. Barnet får oftast lite sockerlösning innan ingreppet och det kommer sällan mer än enstaka droppar blod.
Ibland klipps även strängen under barnets överläpp om det bedöms vara för stramt. I dessa fall brukar bebisen få lite lokalbedövning en stund innan klippet görs. Det kan sedan blöda lite mer under läppen än vad det brukar göra under tungan.
Direkt efter ingreppet kan bebisen amma. Det är inte säkert att man upplever så stor skillnad på än gång, då det ibland tar lite tid för bebisen att lära den nya amningstekniken.
Lämna ett svar