Matintroduktion

När bebisen blir ungefär 6 månader är det lagom att börja introducera fast föda – alltså annat mat än bröstmjölk eller ersättning.

Det är vanligt att föräldrar upplever en viss stress kring detta och därför börjar ge lite mat tidigare än så, för att bebisen ska hinna vänja sig och vara redo att börja äta från 6 månaders ålder. Det är dock viktigt att komma ihåg att det handlar om att BÖRJA introducera mat från 6 månader – inte att bebisen då ska äta fullt ut.

Matintroduktionen är en process där barnet utforskar smak och konsistens, lär sig att använda munnen för att tugga och svälja, och där magen och tarmarna anpassar sig till den nya födan. Om barnet reagerar på den nya maten med magont eller förstoppning är det läge att ta ett steg tillbaka.

Hur snabbt och smidigt matintroduktionen går är väldigt olika. Vissa barn tycks älska mat från första början och andra är betydligt mer skeptiska.

Många har frågor kring hur matintroduktionen kan se ut, vilka livsmedel man ska börja med och hur mycket som är lagom. Men introduktionen av mat behöver inte vara så krånglig utan man kan till stor del låta barnet styra.

En bra grundtanke att ta med sig är att det snarare handlar om tillvänjning av mat – än avvänjning av amning eller flaskmatning.

Man behöver alltså inte byta ut mjölk-mål till mat-mål, utan rekommendationen är att fortsätta att amma eller ge flaska fritt och därutöver introducera annan mat i takt med att barnet får ett allt större energibehov.

Ett bra sätt är att låta bebisen sitta med vid matbordet och smaka av den mat (ibland lite bebisanpassad) som övriga familjen äter. Vissa barn tycker om att bli matade med sked, andra vill mycket hellre plocka i sig maten själva. Man behöver inte ge puréer, bebisen kan tugga mjukkokt mat med tandkött och gom innan tänder kommit.

Det är få livsmedel som är olämpliga för små barn och bebisen kan därför äta det mesta som föräldrarna äter.

Det man ska undvika att ge barn under 1 år är framförallt honung och opastöriserade mjölkprodukter eftersom det i dessa kan finnas skadliga bakterier. (Lista över livsmedel att vara försiktig med finns på Livsmedelsverkets hemsida.) Det är så klart också bra att ge mat som är mjuk i konsistensen och att undvika mat som riskerar att fastna i halsen, så som nötter och hela vindruvor.

I övrigt är det bra att variera maten så mycket som möjligt och att inte ge för stora mängder på en gång – alltså en långsam och gradvis introduktion. Värt att komma ihåg är att detta även gäller välling och gröt.

Under det andra levnadshalvåret fortsätter bröstmjölk eller modersmjölksersättning att utgöra en viktig näringskälla. Så länge barnet fortsätter att amma eller ta flaska fritt, behöver man därför inte känna så stor press eller stress kring exakt hur mycket annan mat barnet får i sig, utan till stor del låta barnet styra. Låt måltiderna bli ett tillfälle där barnet nyfiket får utforska maten, snarare än att fokusera på hur mycket barnet äter.

Vissa barn äter hela portioner redan från 7 månaders ålder, andra inte förrän vid närmare 1 år. Om man har ett barn som inte är så intresserad av vanligt mat kan det dock vara bra att se till att den mat barnet ändå får i sig är lite extra näringstät, genom att välja näringsrika livsmedel och berika med extra fett.