Om mamman önskar amma ska det nyfödda barnet inte få annan föda än bröstmjölk på BB såvida det inte är medicinskt motiverat. Det låter enkelt. Men ändå är det en stor utmaning.
Tillmatning på BB är mycket vanligt. Trots att det finns tydliga riktlinjer om att nyfödda inte ska tillmatas med modersmjölkersättning om det inte behövs av medicinsk anledning.
Medicinska indikationer för tillmatning kan t ex vara att barnet är fött för tidigt, har gulsot, är liten eller stor för sin födelsevecka eller har lågt blodsocker. De allra flesta nyfödda barn ingår inte här.
Så varför tillmatas så många nyfödda med modersmjölksersättning trots att det egentligen inte behövs?
En stor del handlar om att tilltron till modersmjölksersättningen är hög hos föräldrar (och i många fall även hos personal). Barn som får ersättning blir mätta och lugna. Föräldrar gillar nöjda barn, och det blir lätt att dra slutsatsen att ersättningen behövdes och att bröstmjölken inte riktigt räckte till.
Problemet med mätta, nöjda bebisar är bara att deras naturliga amningsbeteende dämpas. Barnet blir helt enkelt mindre intresserat av att amma, vilket leder till att brösten stimuleras mindre och det blir klurigare att komma igång med mjölkproduktionen.
För att undvika onödig tillmatning är det viktigt att ha kunskap om nyföddas amningsbeteende och kunna möta eventuell oron kring att råmjölken inte räcker till.
De flesta nyfödda bebisar vill (efter en period av återhämtning efter födseln) ligga vid bröstet nästan hela tiden. Vill mamman amma är det här en stor fördel! Den täta amningen är det som tillsammans med hormoner effektivt drar igång tillverkningen av bröstmjölk. Och även om det bara kommer lite lite råmjölk vid varje tillfälle blir den totala mängden mjölk som bebisen får i sig nästan alltid tillräcklig – just till följd av att bebisen ammar så ofta.
Lämna ett svar