Betydelsen av en positiv förlossningupplevelse

Ibland när man pratar om kvinnors upplevelse av födsel är det som att det inte riktigt tas på allvar. Som att själva upplevelsen bara skulle vara en lyxaspekt av förlossningen. Kvaliteten får istället avgöras av medicinska mått. Och det är klart att alla är överens om att det absolut viktigaste är den födandes och det nyfödda barnets medicinska tillstånd. Men är inte det att lägga ribban ganska lågt? För de allra flesta som föder barn är det en existentiell händelse långt utöver det medicinska.

Något man också bortser från om man använder det medicinska som mått på kvalitet är hur tätt de två delarna hänger samman. Upplevelsen av födseln tycks nämligen ha betydelse både för själva förlossningen och för den födandes och barnets mående postpartum.

Vad som bidrar till en positiv upplevelse av födande är individuellt, men det finns några delar som tycks vara universella. Att den födande känner sig trygg. Att känna att man får det stöd som man behöver. Att man får ett gott och respektfullt bemötande. Att miljön är lugn och tillåtande. Känslan av kontroll. Och att få föda på sina egna villkor.

Under själva förlossningen kan dessa ingredienser underlätta förloppet och minska behovet av medicinska interventioner och antalet akuta kejsarsnitt. Den födande och barnet kan må bättre direkt efter födseln, vilket kan möjliggöra en fin första stund och ge goda förutsättningar för en första amning.

En positiv upplevelse av en födsel kan stärka tilltron till sig själv under hela livet. Det kan bidra till en mjukare start i föräldraskapet och minska risken för postpartum depression. Risken för sekundär förlossningsrädsla kan minska med större benägenhet att vilja föda igen som följd. Födande som haft en positiv upplevelse ammar i högre utsträckning vilket ger hälsofördelar både för barnet och den ammande.

Upplevelsen av en födsel är därmed långt mycket mer än en lyxaspekt av förlossningen, och har inte enbart betydelse för den aktuella familjen utan är högst relevant även ur ett samhälls-och hälsoekonomiskt perspektiv.


Publicerat

i

,

av

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *